Att få behandling med biologiska läkemedel väcker ofta frågor om effekt, biverkningar, injektioner och kostnader. Begreppet biologisk medicin används för läkemedel som framställs med hjälp av levande celler eller organismer, till exempel insulin, antikroppar och vissa cancerläkemedel. Här går jag igenom hur behandlingarna fungerar, när de används, vad biosimilarer innebär och vad du själv bör tänka på under behandlingen.
Biologiska läkemedel kräver rätt behandling på rätt sätt
- Levande celler används ofta för att framställa de aktiva ämnena.
- Behandlingarna riktas mot specifika processer, exempelvis inflammation eller hormonbrist.
- De ges ofta som injektion eller infusion, eftersom många biologiska ämnen bryts ner i magen.
- Biosimilarer är mycket lika sina referensläkemedel, men är inte exakta kopior som vanliga generiska läkemedel.
- Infektioner, vaccinationer, graviditet och kylförvaring behöver ibland diskuteras med vården.
Vad biologiska läkemedel är och varför de skiljer sig
Biologiska läkemedel innehåller aktiva ämnen som kommer från en biologisk källa, till exempel mänskliga celler, djurceller, bakterier eller jästceller. Många av ämnena är proteiner, och de kan vara betydligt större och mer komplicerade än de kemiska molekyler som finns i traditionella tabletter.
Det betyder inte att läkemedlet är “naturligt” i betydelsen ofarligt eller obehandlat. Tvärtom tillverkas det genom avancerade biotekniska processer där celler får producera ett bestämt protein. Den färdiga produkten renas, kontrolleras och testas noggrant innan den får användas.
Vanliga typer
| Typ | Exempel | Vad behandlingen kan göra |
|---|---|---|
| Hormoner | Insulin och tillväxthormon | Ersätter eller kompletterar ämnen som kroppen inte producerar tillräckligt av. |
| Monoklonala antikroppar | Adalimumab, infliximab och rituximab | Binder till särskilda signaler eller celler och dämpar en sjukdomsprocess. |
| Koagulationsfaktorer | Faktor VIII och faktor IX | Stödjer blodets förmåga att levra sig vid vissa blödningssjukdomar. |
| Enzymersättning | Olika enzymbehandlingar vid sällsynta sjukdomar | Ersätter ett enzym som saknas eller fungerar för dåligt. |
Vacciner och vissa blodprodukter räknas också som biologiska läkemedel i bred mening. I vardaglig vård syftar man dock ofta på riktade proteinläkemedel som används vid exempelvis reumatism, psoriasis, inflammatorisk tarmsjukdom, diabetes och cancer.
Så verkar behandlingen i kroppen
Den stora styrkan är precisionen. En antikropp kan till exempel blockera ett inflammationsämne som TNF eller en interleukin, medan en annan behandling riktar sig mot en viss receptor eller celltyp. På så sätt försöker man påverka den mekanism som driver sjukdomen, inte bara lindra ett symtom.
Vid reumatoid artrit kan en biologisk behandling minska inflammation, stelhet och smärta samt bromsa skador i lederna. Vid psoriasis kan läkemedlet hämma signaler som får hudceller och immunceller att överreagera. Effekten beror därför helt på diagnos, sjukdomens aktivitet och vilket biologiskt mål läkemedlet har.
Jag tycker att det är viktigt att inte tolka “målinriktad” som “utan biverkningar”. Immunförsvaret har många uppgifter, och när en del av det dämpas kan infektionskänsligheten öka. Risken varierar kraftigt mellan olika preparat och doser.
Varför de ofta ges som spruta eller dropp
Proteiner bryts vanligtvis ner av magsäckens syra och matsmältningsenzymer. Därför ges många biologiska läkemedel som subkutan injektion, alltså under huden, eller som infusion direkt i blodet. Insulin är ett välkänt exempel på ett biologiskt läkemedel som oftast tas genom injektion.
Vissa preparat kan tas som tablett eller kapsel, men då är läkemedlets struktur anpassad för att tåla passage genom mag-tarmkanalen. Administreringsformen är alltså inte en detalj utan en del av hur behandlingen fungerar.
När biologiska läkemedel används
Biologisk behandling blir ofta aktuell när sjukdomen är måttlig till svår, när standardbehandling inte har gett tillräcklig effekt eller när andra läkemedel inte passar. Det är vanligt vid inflammatoriska sjukdomar där immunförsvaret är överaktivt.
- Reumatologiska sjukdomar, exempelvis reumatoid artrit och ankyloserande spondylit.
- Psoriasis och psoriasisartrit, där läkemedlet kan blockera inflammationssignaler.
- Inflammatorisk tarmsjukdom, till exempel Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
- Diabetes, framför allt behandling med insulin.
- Cancer, där antikroppar kan påverka cancerceller eller kroppens immunreaktion.
- Sällsynta ärftliga sjukdomar, där enzym- eller faktorersättning kan saknas.
Det finns sällan ett enda “bästa” biologiskt läkemedel. Läkaren väger in sjukdomens svårighetsgrad, tidigare behandlingar, andra diagnoser, infektionsrisk, provsvar, graviditetsplaner och hur praktiskt det är för dig att ta behandlingen.
Vid psoriasis beskriver 1177 exempelvis hur biologiska läkemedel kan användas när andra systemiska behandlingar inte har hjälpt tillräckligt. Vid ledgångsreumatism används bland annat TNF-hämmare och andra preparat som påverkar cytokiner, alltså signalämnen som styr inflammation.
Biologiska läkemedel jämfört med vanliga läkemedel
Traditionella småmolekylära läkemedel framställs ofta genom kemisk syntes och har en relativt enkel struktur. Biologiska läkemedel produceras däremot ofta av levande celler och får en struktur som är mer känslig för temperatur, ljus, skakningar och förändringar i tillverkningsprocessen.
| Aspekt | Biologiskt läkemedel | Traditionellt kemiskt läkemedel |
|---|---|---|
| Framställning | Produceras ofta med hjälp av levande celler. | Framställs vanligtvis genom kemisk syntes. |
| Struktur | Stor och komplex, ofta ett protein. | Ofta mindre och enklare molekyl. |
| Administrering | Ofta injektion eller infusion. | Tablett är vanligt, men andra former förekommer. |
| Förvaring | Många kräver kylförvaring enligt produktinformationen. | Ofta enklare förvaring, men det varierar. |
| Immunreaktion | Kroppen kan bilda antikroppar mot läkemedlet. | Immunreaktion kan förekomma men fungerar på andra sätt. |
En praktisk skillnad är att kroppen ibland kan börja bilda antikroppar mot ett biologiskt läkemedel. Det kallas immunogenicitet och kan göra att effekten minskar eller att biverkningar uppstår. Det betyder inte att behandlingen är dålig, utan att kroppen reagerar på ett komplext protein.
Förvaring är också viktig. Många injektionsläkemedel ska ligga i kylskåp, ofta mellan 2 och 8 grader, men du ska alltid följa den egna bipacksedeln. Ett preparat får vanligtvis inte frysas, och en kylväska eller annan transportlösning kan behövas när läkemedlet hämtas på apoteket.
Biosimilarer är lika, men inte identiska
En biosimilar är ett biologiskt läkemedel som har utvecklats för att vara mycket likt ett redan godkänt referensläkemedel. Eftersom biologiska ämnen tillverkas i levande celler går det inte att skapa en helt identisk kopia på samma sätt som med många generiska läkemedel.
För godkännande måste biosimilaren visa hög grad av likhet när det gäller struktur, biologisk aktivitet, effekt, säkerhet och immunogenicitet. Läkemedelsverket beskriver också att små skillnader i exempelvis glykosylering kan accepteras, så länge de inte påverkar behandlingens kvalitet eller kliniska resultat.
Vad det betyder för dig
En biosimilar ska inte ses som ett sämre alternativ. EMA bedömer att godkända biosimilarer kan användas lika säkert och effektivt som referensläkemedlen inom sina godkända användningsområden.
I Sverige beslutas behandling med biosimilar av förskrivande läkare i samråd med patienten. Ett byte kan bli aktuellt när behandlingen startar eller under en pågående behandling, men det ska finnas en medicinsk och praktisk plan. Jag rekommenderar att du frågar vilket preparat du får, varför ett byte föreslås och vart du ska vända dig om effekten eller toleransen förändras.
Det är inte samma sak som att apoteket automatiskt byter ut alla biologiska läkemedel. Utbytbarhet bedöms separat för varje produkt, och reglerna kan skilja sig från dem som gäller för vanliga generiska läkemedel.
Det viktigaste att tänka på under behandlingen
Innan behandlingen startar gör vården ofta en genomgång av infektioner, vaccinationer, andra läkemedel och tidigare sjukdomar. För vissa immunmodulerande preparat kan blodprover behövas, och ibland undersöks tidigare eller vilande infektioner som tuberkulos och hepatit.
Infektioner och vaccinationer
Kontakta vården om du får feber, en pågående infektion eller mår tydligt sämre före nästa dos. Du ska inte själv ändra doseringen eller hoppa över behandlingen utan att fråga, men läkaren kan i vissa fall vilja skjuta upp en dos.
Vaccinationer planeras individuellt. Vaccin med levande försvagade virus kan vara olämpliga under vissa immunhämmande behandlingar, medan andra vaccin kan rekommenderas. Det viktiga är att ta upp vaccinationer innan behandlingen börjar när det är möjligt.
Läs också: Hur lång tid tar det innan kortison verkar?
Vanliga frågor vid egenbehandling
- Hur ska läkemedlet förvaras hemma?
- Vad gör jag om jag glömmer en dos?
- Kan jag resa med läkemedlet?
- Vilka symtom ska göra att jag kontaktar vården?
- Påverkas behandlingen av graviditet eller amning?
- Behöver jag fortsätta med andra läkemedel?
Vid injektion hemma är tekniken viktig. Tvätta händerna, kontrollera läkemedlets namn och utgångsdatum och följ instruktionerna för penna eller spruta. Om du känner dig osäker ska sjuksköterskan visa tekniken igen, särskilt efter byte av produkt eller injektionshjälpmedel.
Så bedömer du om behandlingen fungerar
Effekten kommer inte alltid direkt. Vissa behandlingar ger märkbar förbättring inom veckor, medan andra behöver längre tid innan resultatet kan bedömas. Läkaren följer ofta symtom, blodprover, sjukdomsaktivitet och ibland bilder eller funktionsmått.
För gärna enkla anteckningar om smärta, stelhet, hudförändringar, tarmbesvär eller andra symtom. Det gör det lättare att skilja mellan en tillfällig variation och en verklig förändring i sjukdomen.
Om effekten minskar kan det bero på flera saker. Sjukdomen kan ha förändrats, dosintervallet kan behöva justeras, eller kroppen kan ha bildat antikroppar mot läkemedlet. Ibland byter man till en annan biologisk mekanism, men ett byte bör bygga på en tydlig medicinsk bedömning.
Min viktigaste tumregel är att bedöma hela behandlingen, inte bara enstaka dagar. Ett läkemedel som minskar inflammation men ger besvärande biverkningar behöver omprövas, precis som en behandling som känns skonsam men inte håller sjukdomen under kontroll.
Gör nästa vårdbesök mer konkret
Biologiska läkemedel kan ge mycket god hjälp vid svåra och långvariga sjukdomar, men de kräver uppföljning och rätt hantering. De är inte automatiskt bättre än andra läkemedel, utan passar bäst när deras specifika verkningsmekanism svarar mot den sjukdomsprocess som behöver behandlas.
Ta med tre saker till nästa samtal med vården: vilka symtom du vill förbättra, vilka biverkningar du är mest orolig för och hur behandlingen fungerar i din vardag. Då blir det lättare att tillsammans välja en behandling som inte bara fungerar på papperet, utan också är hållbar i praktiken.
