Fotfraktur - symtom, behandling och rehabilitering

En plötslig smäll, ett snedsteg eller flera veckors hård träning kan ge en fraktur i foten. Ett brutet ben i foten behöver inte alltid synas tydligt, men smärta vid belastning, svullnad och svårighet att gå är signaler som bör tas på allvar. Här går jag igenom hur du känner igen skadan, när du bör söka vård, vilka behandlingar som används och hur du bygger upp fotens muskler och leder igen.

Så känner du igen en fraktur i foten

En fraktur uppstår när ett av fotens ben spricker eller går av. Det kan ske efter ett fall, ett hårt slag, en vridning eller när du tappar något tungt på foten. Ibland kommer skadan däremot smygande. En så kallad marschfraktur är en liten belastningsspricka som kan utvecklas efter mycket löpning, långa promenader eller en snabb ökning av träningsmängden.

Typiska symtom är smärta, svullnad, blåmärken och ömhet över ett bestämt område. Det blir ofta svårt att stödja på foten, och du kan börja halta. En fraktur behöver dock inte alltid ge kraftig svullnad, särskilt inte om sprickan är liten eller sitter i ett mellanfotsben.

Fraktur eller stukning

Det är svårt att avgöra skillnaden själv. Vid en stukning är det framför allt ledband och annan mjukvävnad runt leden som skadas, medan en fraktur påverkar skelettet. Röntgen behövs ofta för att skilja tillstånden åt, även om läkaren också väger in hur skadan uppstod och var du är öm.

Jag brukar avråda från att göra egna belastningstester för att ”se om det verkligen är brutet”. Att hoppa eller gå hårt på en skadad fot kan öka smärtan och irritera vävnaderna. Utgå i stället från funktionen. Om du knappt kan ta några steg bör foten bedömas av vården.

När du bör söka vård snabbt

Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har mycket ont eller inte kan stödja på foten. Du bör också söka vård om du tror att stortån är bruten, om smärtan sitter baktill i foten efter ett fall eller om belastningssmärtan fortsätter i flera veckor utan tydlig förbättring.

Sök akut hjälp vid en tydlig felställning, ett öppet sår där benet kan vara påverkat eller om foten blir kall, blå, domnad eller snabbt försämrad. Vid osäkerhet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och få hjälp att bedöma vart du ska vända dig.

Det här kan du göra innan du fått en bedömning

• Avlasta foten och undvik att gå mer än nödvändigt.
• Håll foten i högläge när du sitter eller ligger.
• Använd kyla korta stunder med ett tyg mellan huden och kylkällan.
• Ta på dig en rymlig sko med stadig sula om du måste förflytta dig.
• Använd kryckor om du har tillgång till dem och inte kan belasta normalt.

Smärtlindring kan behövas. Paracetamol kan vara ett alternativ om du tål det och följer doseringen på förpackningen. Antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID, bör du diskutera med vården om du har en konstaterad fraktur, eftersom de inte passar alla under benläkning.

Så undersöks och behandlas skadan

Vårdgivaren undersöker var foten är öm, hur svullnaden ser ut och om du kan röra tårna. En röntgenundersökning visar många frakturer, men en liten belastningsspricka kan ibland vara svår att se tidigt. Om besvären fortsätter trots en första normal röntgen kan du behöva en ny bedömning.

Stadig sko, ortos eller gipsstövel

De flesta frakturer i tår och mellanfot är stabila och kan läka utan operation. Då kan behandlingen bestå av avlastning och en stadig sko, ibland med ortos eller gipsstövel. Hur mycket du får belasta bestäms av frakturens läge och stabilitet, inte bara av hur ont det gör för stunden.

En annan tå än stortån behöver ofta bara skydd och tid. I vissa fall används ett så kallat tvillingförband, där den skadade tån tejpas mot tån bredvid. Det bör göras på rätt sätt och är inte lämpligt vid tydlig felställning, cirkulationsproblem eller misstänkt större skada.

När operation kan behövas

Operation blir mer aktuell om benet ligger fel, frakturen är instabil eller om en led påverkas. Då kan läkaren använda skruvar, plattor eller stift för att hålla benet i rätt läge medan det läker. Det betyder inte automatiskt att återhämtningen blir dålig, men rehabiliteringen kan bli längre och kräva tätare uppföljning.

Behandlingstiden efter operation varierar. Stift tas ofta bort efter ungefär 4-6 veckor, medan skruvar och plattor ibland kan sitta kvar. Följ alltid beskedet om belastning, eftersom för tidig belastning kan störa läkningen även när smärtan börjar minska.

Så ser läkningen och rehabiliteringen ut

En enkel fraktur i tå eller mellanfot läker ofta på 3-6 veckor. Det är vanligt att smärtan minskar innan foten känns helt normal. Svullnad, stelhet och ömhet kan finnas kvar längre, särskilt efter en dag då du gått mycket.

Det som gör störst skillnad är att öka belastningen stegvis. Jag tycker att ”lite och ofta” fungerar bättre än att vila helt i flera veckor och sedan försöka gå tillbaka till full aktivitet direkt.

Bygg upp rörligheten först

När vården har sagt att rörelse är tillåten kan du börja med mjuka rörelser i fotled och tår. Därefter kan du gradvis träna vadmuskler, fotens små muskler och balansen. Exempel kan vara lugna fotledsrörelser, att resa sig på tå med stöd och korta promenader på plant underlag.

Avsluta eller minska träningen om du får ökad smärta eller tydligt mer svullnad senare samma dag. En viss stelhet är normal, men skarp smärta eller försämring från dag till dag är ett tecken på att du ökar för snabbt.

Läs också: Behandling vid frozen shoulder - så återfår du rörligheten

Återgång till arbete och träning

Kontorsarbete kan fungera tidigt om du kan hålla foten högt och ta dig säkert till och från arbetet. Ett fysiskt arbete med mycket gång, trappor eller lyft kan kräva längre anpassning. Kör inte bil med gips, ortos eller kryckor om du inte kan bromsa och reagera säkert.

Gå tillbaka till träning i ordningen gång, rask gång, lättare styrka och därefter hopp eller löpning. Om du fortfarande haltar är foten inte redo för löpning. Vid långvarig stelhet, svaghet eller osäkerhet kan en fysioterapeut hjälpa dig att anpassa övningarna.

Vanliga misstag som förlänger besvären

Det vanligaste misstaget är att tolka minskad smärta som att benet är färdigläkt. Smärtan kan avta snabbt medan skelettet fortfarande behöver skydd. Att börja springa, bära tungt eller använda trånga skor för tidigt kan därför ge bakslag.

• Att ignorera belastningssmärta och fortsätta träna som vanligt.
• Att tejpa en tå hårt utan att kontrollera färg, känsel och svullnad.
• Att vila helt utan plan för rörlighet och styrka efter immobilisering.
• Att jämföra sin återhämtning med någon annans fraktur.
• Att missa en marschfraktur efter en plötslig ökning av löpning eller promenader.

Om du har haft flera belastningsfrakturer, får en spricka efter ovanligt liten belastning eller samtidigt har andra tecken på skört skelett bör du ta upp det med vården. Då kan det vara relevant att bedöma benhälsa, träningsbelastning och näringsintag, inte bara den aktuella foten.

Ge foten rätt förutsättningar att bli stark igen

En fotfraktur läker oftast bra när den får rätt avlastning, tillräckligt med tid och en genomtänkt återgång till aktivitet. Det viktigaste är inte att bli smärtfri så snabbt som möjligt, utan att återfå normal gång, rörlighet och styrka utan att provocera fram nya besvär.

Använd skor som ger plats för tårna, öka träningsmängden gradvis och ta återkommande belastningssmärta på allvar. Om diagnosen är oklar, foten inte förbättras eller du känner dig osäker på hur mycket du får belasta är en medicinsk bedömning säkrare än att försöka gissa hemma.