En behandling med kortison kan snabbt minska inflammation, smärta och allergiska besvär, men ibland märks också oönskade reaktioner. Här går jag igenom vilka biverkningar som är vanligast, varför risken skiljer sig mellan tabletter, inhalationer, krämer och sprutor samt vad du själv kan göra för att använda behandlingen säkrare.
Risken påverkas främst av dos, behandlingstid och beredningsform
- Korta kurer ger ofta få och övergående biverkningar.
- Tabletter och sprutor i blodet påverkar hela kroppen mer än lokal behandling.
- Sömnsvårigheter, ökad aptit och rastlöshet kan komma tidigt.
- Långvarig behandling kan påverka blodtryck, blodsocker, hud, muskler och skelett.
- Sluta inte tvärt efter längre behandling utan följ läkarens nedtrappningsschema.
Vilka biverkningar kan kortison ge?
Kortison dämpar immunförsvarets och inflammationens aktivitet. Det är ofta precis den effekten man behöver, men samma påverkan kan också ge biverkningar. Jag brukar framför allt bedöma risken utifrån dos, behandlingstid och hur kortisonet tas.
Vid en kort kur, ofta upp till ungefär två veckor, är risken vanligtvis liten. Höga doser eller behandling under flera månader ökar däremot risken tydligt. Även individuell känslighet spelar roll, så två personer kan reagera olika på samma läkemedel.
Tidiga reaktioner
Under de första dagarna kan du bli mer energisk eller rastlös och få svårt att somna. Ökad aptit, hjärtklappning, humörsvängningar och en tillfällig känsla av att vara uppvarvad förekommer också, särskilt vid höga doser.
Sådana besvär minskar ofta när dosen sänks. Om du får kraftig oro, förvirring, depression eller påtagliga förändringar i beteendet ska du däremot kontakta vården och inte försöka hantera det på egen hand.
Besvär vid längre behandling
Efter längre tids behandling kan vätska samlas i kroppen och ge svullna händer, fötter eller ett rundare ansikte. Viktuppgång beror ofta både på ökad aptit och vätskeansamling, inte enbart på förändrad fettmassa.
Huden kan bli tunnare och känsligare, vilket gör att du lättare får blåmärken och långsammare sårläkning. Kortison kan även öka risken för infektioner, högt blodtryck, förhöjt blodsocker och muskelsvaghet. På längre sikt kan skelettet försvagas, ett tillstånd som kallas osteoporos.
| Område | Möjlig påverkan | Vad det betyder i praktiken |
|---|---|---|
| Sömn och humör | Oro, överaktivitet, sömnsvårigheter och humörförändringar | Kontakta vården vid kraftiga eller nya psykiska symtom. |
| Hud och muskler | Tunn hud, blåmärken, långsammare sårläkning och muskelsvaghet | Var försiktig med huden och berätta om tydlig svaghet. |
| Blodtryck och blodsocker | Förhöjda värden och vätskeansamling | Kontroller kan behövas vid längre behandling. |
| Skelett och ögon | Osteoporos, grå starr eller glaukom | Riskbedömning är särskilt viktig vid långvarig behandling. |
Olika former ger olika slags besvär
Det är missvisande att tala om kortison som om alla behandlingar vore likadana. En kräm på ett litet hudområde och en tablettkur kan innehålla läkemedel från samma grupp, men kroppen exponeras på helt olika sätt.
Tabletter och sprutor i blodet eller muskeln
Tabletter, kapslar och systemiska sprutor når hela kroppen. Därför är risken större för sömnproblem, aptitökning, infektioner, påverkan på blodsocker och blodtryck samt förändringar i hud, muskler och skelett.
Det betyder inte att behandlingen är olämplig. Vid vissa sjukdomar är kortison mycket effektivt och ibland livsviktigt. För mig är den rimliga principen att använda lägsta effektiva dos under så kort tid som möjligt, men alltid enligt läkarens plan.
Inhalation och nässprej
Inhalerat kortison verkar främst i luftvägarna och ger vanligtvis färre allmänna biverkningar än tabletter. Heshet, irritation i halsen och svamp i munnen eller svalget kan däremot förekomma.Skölj munnen med vatten efter inhalationen och spotta ut vattnet. Nässprej kan irritera slemhinnorna och ibland orsaka näsblod. Rätt teknik och att rikta sprayen något åt sidan i näsborren kan minska irritationen.
Krämer och salvor
Hudbehandling ger främst lokala biverkningar. Vid för starkt preparat, för stora mängder eller för lång användning kan huden bli tunnare, få synligare små blodkärl eller utveckla akneliknande utslag.
Ansikte, ögonlock, ljumskar och andra hudveck är extra känsliga eftersom huden där är tunnare. Kortison ska inte användas för att dölja en obehandlad hudinfektion, eftersom infektionen kan förvärras.
Injektion i led eller muskelfäste
Efter en kortisonspruta i en led är det vanligt att området ömmar mer under det första dygnet eller de första dagarna. Effekten kommer inte alltid direkt och kan dröja någon eller några veckor.
Om leden flera dagar senare blir mer smärtsam, röd och svullen ska du söka vård snabbt. Det kan vara tecken på en infektion, vilket behöver bedömas av läkare.Så minskar du risken under behandlingen
Det viktigaste är inte att vara rädd för kortison, utan att behandlingen följs upp på rätt sätt. Jag tycker att man ska se ordinationen som en plan med tre delar: rätt dos, rätt behandlingstid och tydliga instruktioner för avslut.
Sluta inte tvärt efter längre behandling
Vid längre behandling kan kroppens egen produktion av kortisol minska. Kortisol är ett hormon som behövs bland annat för blodtryck, energiomsättning och kroppens stressreaktion. Därför kan ett abrupt stopp göra att kroppen får för lite hormon innan den egna produktionen hunnit återhämta sig.
Efter längre behandling ska dosen därför vanligtvis trappas ned stegvis. Följ det schema läkaren har gett dig och ändra inte dosen på egen hand, även om du känner dig bättre.
Berätta om andra läkemedel och sjukdomar
Kortison tillsammans med NSAID-läkemedel som ibuprofen eller naproxen kan öka risken för magsår och blödning. Fråga vården eller apotekspersonal om råd innan du kombinerar dem, särskilt om du tidigare haft magsår.
Informera också vården om du har diabetes, högt blodtryck, benskörhet, glaukom, återkommande infektioner eller psykisk sjukdom. Sådana tillstånd kan påverka valet av dos och vilka kontroller som behövs.
Läs också: Levaxin och biverkningar - tecken på för hög dos
Kontroller vid långvarig behandling
Vid längre behandling kan läkaren följa blodtryck, blodsocker, vikt och ibland ögon eller skelett. Om du använder kortisontabletter i tre månader eller mer kan vården bedöma om du behöver förebyggande behandling mot benskörhet.Rörelse som belastar skelettet, rökstopp och en näringsrik kost stödjer den allmänna hälsan, men ersätter inte medicinsk uppföljning. Jag skulle inte börja med kalcium eller D-vitamin i höga doser utan att först stämma av behovet.
När behöver du kontakta vården?
Alla biverkningar kräver inte akut hjälp, men vissa ska tas på allvar. Kortison kan dämpa feber och andra inflammationssymtom, vilket gör att en infektion ibland märks mindre tydligt än vanligt.
- Sök vård snabbt vid feber, tydlig sjukdomskänsla, andningsbesvär eller en infektion som snabbt förvärras.
- Kontakta vården vid kraftiga humörförändringar, förvirring, hallucinationer eller svår ångest.
- Sök akut hjälp vid svart avföring, blodiga kräkningar eller kraftig buksmärta.
- Kontakta läkare om du får synförändringar, kraftig muskelsvaghet eller snabbt ökande svullnad.
- Efter en ledinjektion ska ökande smärta tillsammans med rodnad och svullnad bedömas skyndsamt.
Vid osäkerhet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Ha gärna namnet på kortisonläkemedlet, dosen och hur länge du har använt det till hands, eftersom de uppgifterna gör bedömningen enklare.
Det viktigaste att ta med sig om kortison
Kortisonets biverkningar beror framför allt på hur mycket som används, hur länge behandlingen pågår och om läkemedlet påverkar hela kroppen eller bara ett begränsat område. Korta behandlingar och lokal användning innebär ofta mindre risk, medan långvariga tablettkurer kräver mer uppföljning.
Ta nya eller besvärliga symtom på allvar, men sluta inte med behandlingen på eget initiativ. Den säkraste vägen är att följa ordinationen, rapportera förändringar tidigt och tillsammans med vården väga behandlingens nytta mot risken för biverkningar.
