Det hugger vid bröstbenet när du vrider överkroppen eller hostar, och en öm liten svullnad kan kännas nära ett revben. Tietzes syndrom kan ge just sådan smärta, men eftersom hjärt- och lungsjukdomar kan kännas likadant går det inte att avgöra orsaken hemma enbart genom att trycka på området.
En öm svullnad kan passa in, men bröstsmärta måste bedömas med omsorg
- Tietzes syndrom brukar ge lokal smärta och svullnad där ett övre revben möter bröstbenet.
- Ömhet vid tryck kan tala för en orsak i bröstväggen, men utesluter inte andra orsaker.
- Ring 112 vid stark, tryckande eller krampartad bröstsmärta som inte släpper inom 15 minuter, eller vid bröstsmärta med andfåddhet, illamående, kallsvettning eller oregelbundna hjärtslag.
- Vila från det som provocerar och återgå gradvis till rörelse när det känns bättre. Läkemedel bör stämmas av med vården eller apotek.
En liten svullnad skiljer ofta Tietzes syndrom från kostokondrit
Smärtan sitter vanligen framtill i bröstkorgen där ett övre revbens brosk fäster vid bröstbenet. Den kan öka när du hostar, nyser, tar ett djupt andetag eller vrider överkroppen. En tydlig, lokal svullnad är typisk för Tietzes syndrom, även om smärtan kan stråla mot axel eller arm.
Kostokondrit ger också ömhet vid revbensbrosken, men brukar inte ge den synliga svullnad som förknippas med Tietzes syndrom. Skillnaden hjälper vården att bedöma besvären, men räcker inte för att ställa diagnos på egen hand. Bröstsmärta kan ha flera orsaker, och samma tryckömhet kan förekomma vid olika tillstånd.
Orsaken är ofta oklar. Upprepad hosta, belastning eller ett slag mot bröstkorgen kan föregå besvären, men ett sådant samband bevisar inte vad som orsakat inflammationen. Jag tycker att det är särskilt viktigt att inte låta en möjlig förklaring bli en säker diagnos innan allvarligare orsaker har bedömts.
Tryckömhet räcker inte för att utesluta hjärt- eller lungsjukdom
Att smärtan går att framkalla genom att trycka på bröstkorgen kan kännas lugnande. Det är ändå ingen säker hemmakontroll: hjärt- och lungproblem kan ge varierande symtom, så bedömningen behöver väga in hur smärtan började, hur den känns och vad som händer samtidigt.
| Situation eller symtom | Vad det kan innebära | Vad du kan göra |
|---|---|---|
| Stark, tryckande eller krampartad smärta som inte går över inom 15 minuter | Kan vara tecken på ett akut tillstånd | Ring 112. |
| Bröstsmärta tillsammans med andfåddhet, illamående, kallsvettning eller oregelbundna hjärtslag | Behöver bedömas akut, även om området också är ömt vid beröring | Ring 112. |
| Ny bröstsmärta utan tydlig förklaring, men inga akuta varningssymtom | Orsaken går inte att fastställa säkert hemma | Kontakta vårdcentral eller ring 1177 för råd om vårdnivå. |
| Smärtan och en lokal svullnad sitter kvar eller förändras | Diagnosen kan behöva omprövas eller följas upp | Boka en bedömning på vårdcentral och beskriv hur besvären utvecklats. |
Enligt 1177 ska du ringa 112 vid stark bröstsmärta som inte släpper inom 15 minuter, vid obehag i bröstet som varar längre än så utan känd orsak eller vid bröstsmärta med vissa samtidiga symtom. Vid osäkerhet kan 1177 hjälpa dig att bedöma vart du ska vända dig.
Undersökningen handlar först om att hitta rätt orsak
På vårdcentralen får du beskriva när smärtan började, var den sitter och vad som gör den värre eller bättre. Vårdpersonalen kan undersöka bröstkorgen och utifrån symtom och sjukdomshistoria bedöma om fler undersökningar behövs. EKG, blodprov eller bilddiagnostik kan bli aktuellt när hjärt- eller lungsjukdom behöver utredas.
Det finns inget enskilt prov som ensamt bekräftar Tietzes syndrom i alla fall. Diagnosen bygger på helhetsbedömningen och på att andra möjliga orsaker hanteras. Om smärtan inte beter sig som väntat, blir värre eller om svullnaden ändras, berätta det för vården i stället för att utgå från att den första bedömningen fortfarande förklarar allt.
Om du söker vård, beskriv gärna om smärtan kommer vid ansträngning eller rörelse, om den påverkas av andningen och om du har sett en svullnad. Sådana detaljer kan hjälpa bedömningen, men ska aldrig försena akut hjälp vid varningssymtom.
Behandlingen börjar ofta med att minska irritationen
När en allvarlig orsak har bedömts som osannolik brukar behandlingen inriktas på att lindra smärtan medan området återhämtar sig. Pausa eller minska rörelser och aktiviteter som tydligt förvärrar besvären, till exempel tunga lyft eller upprepade rörelser med överkroppen. Försiktig vardagsrörelse kan sedan ökas efter tolerans; långvarigt sängläge är sällan en praktisk strategi.
Receptfria smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel passar inte alla. Fråga apotek eller vårdpersonal vad som är lämpligt för dig, särskilt om du har andra sjukdomar, tar andra läkemedel eller är gravid. Ändra inte en ordinerad behandling på egen hand.
En randomiserad studie med 40 deltagare jämförde antiinflammatorisk behandling med samma behandling kombinerad med prednisolon. Efter tre veckor hade smärtpoängen i genomsnitt minskat med 65,4 procent i gruppen som fick prednisolon och 46,7 procent i jämförelsegruppen. Studien var liten och visar inte att kortison är rätt behandling för alla; kortison ska bedömas och ordineras av läkare, inte prövas på egen hand.
När besvären inte följer det väntade förloppet
Smärta och svullnad kan dröja kvar olika länge, och vissa upplever att det går upp och ner. Om besvären hindrar vardagen, tilltar eller återkommer ofta är det rimligt att ta ny kontakt med vårdcentralen. Be då om en ny bedömning och berätta vad som förändrats, vilka aktiviteter som påverkar smärtan och om nya symtom har tillkommit.
Om den första undersökningen inte gav en tydlig förklaring kan vårdpersonalen behöva gå igenom symtomen igen och avgöra om andra undersökningar eller en annan vårdnivå behövs. Ett tidigare lugnande besked gäller den bedömning som gjordes då; nya eller tydligt förändrade symtom behöver tas på allvar.
Texten är allmän information och ersätter inte råd från läkare eller annan vårdpersonal. Kontakta vården innan du fattar beslut om behandling, och ring 112 vid akuta varningssymtom.
