Svullna anklar, yrsel eller förstoppning efter att du börjat med blodtrycksmedicin kan kännas oroande. Kalciumflödeshämmare är effektiva läkemedel, men biverkningarna varierar beroende på vilket verksamt ämne du tar. Här går jag igenom vad som är vanligt, vad som skiljer amlodipin från verapamil och diltiazem, när du bör kontakta vården och varför du inte ska sluta tvärt på egen hand.
De flesta besvär är hanterbara, men vissa symtom kräver snabb vårdkontakt
- Vanligast är svullna anklar, huvudvärk, rodnad, trötthet, illamående och yrsel.
- Verapamil ger oftare förstoppning och kan påverka hjärtfrekvensen.
- Amlodipin och felodipin orsakar särskilt ofta svullnad i underbenen.
- Sluta inte tvärt med behandlingen utan att först prata med läkare.
- Ring 112 vid svimning, svår andnöd, bröstsmärta eller misstänkt överdos med påverkat allmäntillstånd.
Vad kalciumflödeshämmare gör i kroppen
Kalciumflödeshämmare, även kallade kalciumantagonister, minskar inflödet av kalcium i vissa muskelceller. Det gör att blodkärlen slappnar av och vidgas, vilket kan sänka blodtrycket och minska belastningen på hjärtat. Några preparat påverkar dessutom hjärtats rytm och ledningsförmåga.
I Sverige används bland annat amlodipin, felodipin, nifedipin, lerkanidipin, verapamil och diltiazem. De tillhör samma läkemedelsfamilj, men fungerar inte helt likadant. Det är därför missvisande att tala om en enda typisk biverkningsprofil för alla preparat.
| Typ | Exempel | Vanliga besvär |
|---|---|---|
| Dihydropyridiner | Amlodipin, felodipin, nifedipin | Svullna anklar, huvudvärk, rodnad, hjärtklappning och yrsel |
| Övriga kalciumantagonister | Verapamil, diltiazem | Trötthet, långsam puls, yrsel och ibland förstoppning |
Min viktigaste utgångspunkt är att bedöma vilket läkemedel du tar och när besvären började. Ett nytt symtom som kommer kort efter dosändring är mer intressant än ett besvär som funnits oförändrat i flera år, även om sambandet inte kan avgöras säkert utan medicinsk bedömning.
Vanliga biverkningar och varför de uppstår
Svullna anklar och underben
Svullnad runt anklarna är särskilt vanlig vid behandling med amlodipin och felodipin. När de små blodkärlen vidgas förändras trycket i vävnaden, så att mer vätska kan samlas i underbenen. Det är ofta värre på kvällen och kan minska efter nattens vila.
Besväret är vanligtvis inte farligt i sig, men det ska inte automatiskt avfärdas som ofarligt. Om svullnaden kommer plötsligt, bara sitter i ena benet, gör ont eller kombineras med andfåddhet bör du söka vård skyndsamt. Läkaren kan ibland justera dosen eller välja ett annat läkemedel.
Yrsel, huvudvärk och rodnad
Yrsel, huvudvärk och ansiktsrodnad beror ofta på att blodkärlen vidgas och blodtrycket sjunker. Besvären märks tydligare när du reser dig snabbt, är uttorkad eller vistas i stark värme. Jag brukar rekommendera att man reser sig lugnt och noterar när på dagen symtomet kommer, i stället för att direkt hoppa över en dos.
Om yrseln är återkommande, leder till fall eller gör att du nästan svimmar behöver vården kontrollera blodtryck och ibland puls. Det kan handla om att dosen är för hög, men också om vätskebrist eller en kombination med andra blodtryckssänkande läkemedel.
Läs också: Kan naproxen och Alvedon tas samtidigt?
Trötthet, illamående och hjärtklappning
Trötthet och illamående förekommer framför allt i början av behandlingen och kan avta när kroppen vänjer sig. Vissa upplever också hjärtklappning, särskilt med kärlvidgande preparat. Om hjärtklappningen är ny, ihållande eller kommer tillsammans med bröstsmärta ska du inte försöka tolka den själv.
Enstaka lätta besvär kan ofta följas upp i lugnare tempo. Försämrat allmäntillstånd, svimning eller tydligt oregelbunden puls är däremot signaler att kontakta vården samma dag eller akut beroende på hur kraftiga symtomen är.
Skillnaden mellan amlodipin, verapamil och diltiazem
Det här är den jämförelse som brukar göra störst praktisk skillnad. Amlodipin används ofta vid högt blodtryck och kärlkramp och påverkar främst blodkärlen. Verapamil och diltiazem påverkar i högre grad hjärtats rytm och kan därför ge andra typer av problem.
| Läkemedel | Det som ofta märks | Det som bör följas upp |
|---|---|---|
| Amlodipin | Ankelsvullnad, huvudvärk, rodnad, yrsel | Besvärande ödem, kraftigt blodtrycksfall eller andfåddhet |
| Felodipin | Ankelsvullnad, huvudvärk, rodnad och hjärtklappning | Ihållande hjärtklappning eller uttalad yrsel |
| Verapamil | Förstoppning, trötthet, yrsel och långsam puls | Svag puls, svimning eller nytillkommen andfåddhet |
| Diltiazem | Yrsel, trötthet, huvudvärk och långsammare puls | Rytmrubbning, svimning eller försämrad hjärtsvikt |
Förstoppning är särskilt förknippad med verapamil. Mer vätska, fiberrik mat och rörelse kan hjälpa vid lindriga besvär, men prata med apotek eller vårdcentral innan du använder laxermedel regelbundet. Ny långsam puls eller svimningskänsla ska inte behandlas som ett vanligt magproblem.
Så hanterar du besvär utan att riskera behandlingen
Börja med att läsa bipacksedeln och kontrollera det verksamma ämnet, inte bara läkemedlets varumärke. Skriv gärna ned dosen, när du tar tabletten, vilka symtom du får och om blodtrycket förändras. Den informationen gör det lättare för läkaren att avgöra om det rör sig om en biverkning eller något annat.
- Vid mild yrsel: res dig långsamt, drick tillräckligt och undvik alkohol tills du vet hur medicinen påverkar dig.
- Vid svullna anklar: växla mellan sittande och rörelse, lägg benen högt en stund och boka uppföljning om svullnaden kvarstår.
- Vid förstoppning: öka fibrer och vätska gradvis, men sök råd om besvären blir uttalade eller långvariga.
- Vid blodtrycksfall: mät blodtrycket om du har möjlighet och notera värdena tillsammans med symtomen.
Sluta inte på eget initiativ, särskilt inte om läkemedlet används mot kärlkramp eller hjärtrytmproblem. Ett abrupt avbrott kan göra att blodtrycket stiger eller att hjärtbesvär återkommer. Dosändring och byte ska planeras med vården, även när biverkningarna känns uppenbara.
Berätta också om alla andra läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott du använder. Vissa kombinationer kan förstärka blodtrycksfall eller påverka pulsen. Grapefrukt och grapefruktjuice kan dessutom påverka halten av vissa preparat, bland annat amlodipin, så kontrollera vad som gäller för just ditt läkemedel.
När symtomen kräver vård direkt
De flesta biverkningar är obehagliga men inte akuta. Det finns ändå symtom där jag tycker att man ska agera direkt i stället för att avvakta hemma.
- svimning eller upprepade episoder av nästan-svimning
- svår andnöd, bröstsmärta eller snabbt försämrat tillstånd
- mycket långsam eller oregelbunden puls tillsammans med yrsel eller svaghet
- svullnad i ansikte, läppar eller tunga, särskilt om andningen påverkas
- misstänkt överdos, även om personen ännu verkar må ganska bra
Ring 112 vid allvarliga symtom eller om någon har tagit en för stor mängd läkemedel och är slö, svimfärdig eller påverkad. Vid mindre brådskande frågor om en möjlig förgiftning kan Giftinformationscentralen nås på 010-456 67 00 dygnet runt. Vid vanliga men besvärande biverkningar kan du kontakta vårdcentral, 1177 eller apotek för råd.
Det är också klokt att söka hjälp om biverkningarna inte minskar efter den första tiden, stör sömn eller vardag eller gör att du funderar på att hoppa över tabletter. Ofta finns det flera lösningar, till exempel långsammare dosökning, ett annat preparat eller en justerad kombination.
Det viktigaste att ta med till nästa vårdkontakt
Kalciumflödeshämmare kan ge svullna anklar, yrsel, huvudvärk, rodnad, trötthet och magbesvär. Amlodipin och liknande kärlvidgande läkemedel ger oftare underbenssvullnad, medan verapamil och diltiazem oftare påverkar puls, hjärtrytm och tarmfunktion.
Ta med en enkel lista över läkemedel, doser, blodtrycksvärden och när symtomen uppstår. Det ger vården ett mycket bättre underlag än en minnesbild från ett stressigt besök, och gör det lättare att hitta en behandling som både fungerar och är möjlig att leva med.
