Trycket över pannan efter en lång arbetsdag kan likna början på ett migränanfall, men huvudvärken beter sig ofta på olika sätt. Jag går igenom skillnaderna mellan spänningshuvudvärk och migrän, varför de ibland förekommer samtidigt, vad som kan lindra och när det är klokt att söka vård.
Det viktigaste är att skilja på smärtans mönster
- Spänningshuvudvärk är oftast tryckande, sitter på båda sidor och förvärras inte av fysisk aktivitet.
- Migrän är vanligen pulserande, intensivare och blir ofta värre när du rör dig.
- Ljus- och ljudkänslighet, illamående och aura talar mer för migrän än för spänningshuvudvärk.
- Det går att ha båda huvudvärkstyperna, ibland under samma vecka eller till och med samma dag.
- En huvudvärkskalender gör det lättare att se mönster och få rätt behandling.
Skillnaden märks i hur smärtan beter sig
Det mest användbara är inte att fråga var huvudvärken sitter, utan att lägga märke till hur den känns, hur länge den varar och vad som händer när du rör dig. En ensidig huvudvärk är till exempel inte automatiskt migrän, och spända nackmuskler kan finnas även vid migrän.
| Tecken | Spänningshuvudvärk | Migrän |
|---|---|---|
| Smärtans karaktär | Tryckande, molande eller åtstramande | Pulserande eller dunkande |
| Var den känns | Ofta på båda sidor, som ett band runt huvudet | Ofta på ena sidan, men kan också vara dubbelsidig |
| Intensitet | Vanligen lätt till måttlig | Ofta måttlig till svår |
| Fysisk aktivitet | Förvärrar vanligtvis inte värken | Blir ofta värre av att gå, böja sig eller gå i trappor |
| Andra symtom | Öm nacke, axlar eller käkar kan förekomma | Illamående, kräkningar samt ljus- och ljudkänslighet är vanligt |
| Varaktighet | Från ungefär 30 minuter till flera dagar | Från några timmar upp till tre dygn eller längre |
Spänningshuvudvärk hänger ofta ihop med sömnbrist, stress, statiskt arbete eller käkspänning. Det betyder inte att musklerna ensamma förklarar smärtan, utan att nervsystemet kan bli mer känsligt när belastningen pågår länge.
Migrän är ett neurologiskt tillstånd där hjärnans smärt- och sinnessystem reagerar kraftigt. Ett anfall kan föregås av trötthet, gäspningar, humörförändringar eller sug efter viss mat. Vissa får också aura, till exempel synfenomen, stickningar eller tillfälliga svårigheter att hitta ord.
När båda typerna förekommer hos samma person
Det är vanligt att människor försöker placera all huvudvärk i ett enda fack. I praktiken kan du ha migränanfall ibland och spänningshuvudvärk däremellan. Ett migränanfall kan dessutom lämna efter sig en dovare värk när den värsta smärtan har klingat av.
Det som ofta förvirrar är att stress kan vara en utlösande faktor för båda. Stressen är alltså inte ett bevis på att huvudvärken är spänningsrelaterad. Vid migrän kan stress, oregelbundna måltider, för lite sömn, alkohol, hormonförändringar eller starkt ljus bidra till ett anfall.
Ett enkelt sätt att jämföra episoder
- Om värken känns som ett jämnt tryck och du kan fortsätta med vardagliga aktiviteter är spänningshuvudvärk mer sannolik.
- Om du vill lägga dig i ett mörkt rum och rörelse gör smärtan värre liknar det mer migrän.
- Om illamående eller tydlig ljus- och ljudkänslighet återkommer bör migrän övervägas, även om smärtan inte alltid sitter på ena sidan.
- Om du har ont i huvudet många dagar men symtomen skiftar, kan det vara flera huvudvärkstyper som överlappar.
Min erfarenhet är att just blandningen av symtom gör att många väntar för länge med att söka hjälp. Det är mer givande att beskriva varje typ av anfall separat än att försöka hitta ett enda namn som passar alla dagar.
Så tar du reda på vad du faktiskt har
Diagnosen bygger framför allt på symtomens mönster och en neurologisk bedömning. Det finns inget enkelt blodprov som visar om huvudvärken är migrän eller spänningshuvudvärk. Datortomografi eller magnetkamera behövs inte rutinmässigt, men kan bli aktuellt om symtomen är ovanliga eller förändras.
För dagbok under minst två till fyra veckor. Skriv ned datum, starttid, hur länge värken varade, intensitet från 0 till 10, var den satt, om du mådde illa, om ljus eller ljud störde och vilka läkemedel du tog.
Anteckna också sådant som kan ha påverkat dagen, till exempel sömn, måltider, menscykel, koffein, alkohol, stress och fysisk aktivitet. Det hjälper både dig och vårdpersonalen att se om du har ett tydligt mönster eller flera olika mönster.
En viktig detalj är antalet huvudvärksdagar. Spänningshuvudvärk kan förekomma upp till 14 dagar i månaden, medan kronisk migrän definieras som minst 15 huvudvärksdagar per månad under minst tre månader, varav minst 8 har tydliga migrändrag. Sådana gränser är inte till för självdiagnos, men de visar när en mer strukturerad behandling kan behövas.
Vad som brukar hjälpa i stunden och över tid
Vid spänningshuvudvärk
Vid tillfällig värk kan vila, en kort promenad, värme över nacke och axlar eller mjuka rörelser hjälpa. Jag tycker särskilt att regelbundna mikropauser är underskattade vid stillasittande arbete. Det är ofta mer effektivt att resa sig några minuter flera gånger om dagen än att försöka kompensera med ett långt träningspass på kvällen.
Receptfria smärtstillande läkemedel kan användas kortvarigt, men följ alltid doseringen på förpackningen och ta hänsyn till sjukdomar, graviditet och andra läkemedel. Om du behöver tabletter flera gånger i veckan bör du kontakta vårdcentralen, eftersom för frekvent användning kan ge läkemedelsutlöst huvudvärk.
Vid återkommande besvär kan fysioterapi, avslappning, KBT eller behandling av käk- och nackspänningar vara mer hållbart än att enbart ta smärtstillande. Målet är inte bara att dämpa dagens värk, utan att minska hur lätt nervsystemet triggas.
Läs också: Ménières sjukdom - symtom, diagnos och behandling
Vid migrän
Försök ta behandling tidigt i anfallet, när huvudvärken fortfarande är mild. Ett mörkt och tyst rum, sömn, vätska och en liten regelbunden måltid kan räcka vid lindrigare anfall. Vid tydligare migrän kan läkare ordinera en triptan, alltså ett läkemedel som är särskilt riktat mot migränanfall.
Förebyggande behandling kan bli aktuell om anfallen kommer ofta, är svåra att hantera eller påverkar arbete och vardag mycket. Det kan handla om läkemedel, fysioterapi, KBT, regelbunden konditionsträning eller andra individuellt valda insatser. Effekten behöver utvärderas över tid, eftersom en metod som hjälper en person inte nödvändigtvis hjälper en annan.
1177 rekommenderar att man har koll på hur ofta receptfria läkemedel används. En praktisk tumregel är att inte ta smärtstillande mot huvudvärk mer än 2 till 3 dagar i veckan utan att diskutera situationen med vården.
När huvudvärken inte ska avvaktas
Sök vård akut om du plötsligt får en mycket intensiv huvudvärk, särskilt om den når maximal styrka på några sekunder. Detsamma gäller vid huvudvärk tillsammans med svaghet, känselbortfall, talpåverkan, medvetslöshet eller kramper.
Snabb medicinsk bedömning behövs också vid feber och stel nacke, efter ett slag mot huvudet om du blir slö, eller om du använder blodförtunnande läkemedel. Ring 112 vid tydliga strokesymtom eller om personen är svårt påverkad. Vid osäkerhet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Boka tid på vårdcentral om huvudvärken är ny, förändras, inte lindras av receptfria läkemedel eller gör att du behöver medicin flera gånger i veckan. Det gäller särskilt om huvudvärken börjar efter 50 års ålder, om du får synförändringar eller om du samtidigt går ner i vikt utan tydlig anledning.
En migränattack som för första gången pågår längre än tre dygn ska också bedömas av vården. Vänta inte tills huvudvärken blivit en ständig del av vardagen innan du ber om hjälp.
Gör nästa anfall lättare att förstå
Det mest praktiska steget är att sluta behandla all huvudvärk på samma sätt. Markera i kalendern om värken var tryckande eller pulserande, om aktivitet förvärrade den och om du fick illamående eller ljuskänslighet.
Om du ser flera tydliga mönster, ta med anteckningarna till vårdcentralen. Då blir det lättare att skilja mellan migrän, spänningshuvudvärk och eventuell läkemedelsöveranvändning, vilket i sin tur ökar chansen att få rätt behandling för rätt typ av huvudvärk.
Det behöver inte vara perfekt dokumenterat. En enkel kalender med huvudvärksdagar, symtom och läkemedel räcker ofta för att göra nästa beslut betydligt enklare.
