När huvudet dunkar och ljus eller ljud plötsligt blir svårt att stå ut med är det inte alltid lätt att veta om det handlar om migrän eller huvudvärk. Skillnaden ligger oftast i mönstret av symtom, hur länge besvären varar och om fysisk aktivitet förvärrar dem. Här får du en praktisk jämförelse, råd för nästa anfall och tydliga tecken på när vården bör kopplas in.
Så ser du snabbare vilken typ av huvudvärk det kan vara
- Migrän ger ofta pulserande, måttlig till svår värk med illamående och känslighet för ljus eller ljud.
- Spänningshuvudvärk känns oftare som ett tryck eller ett band runt huvudet och förvärras vanligtvis inte av rörelse.
- Rörelse, varaktighet och ledsagande symtom ger ofta bättre ledtrådar än smärtans styrka ensam.
- Plötslig, ovanlig eller neurologisk huvudvärk ska bedömas skyndsamt.
- En huvudvärksdagbok gör det lättare att se mönster och få rätt behandling.
Det viktigaste är mönstret, inte bara hur ont det gör
Huvudvärk är ett symtom, inte en enda sjukdom. Migrän är däremot en neurologisk sjukdom där huvudvärken bara är en del av anfallet. Jag brukar därför börja med att fråga hur värken känns, vad som händer samtidigt och vad som gör den bättre eller sämre.
| Tecken | Migrän | Spänningshuvudvärk |
|---|---|---|
| Smärtans känsla | Ofta pulserande eller dunkande | Tryckande, molande eller som ett band |
| Plats | Vanligen ena sidan, men kan sitta på båda | Ofta på båda sidor eller runt hela huvudet |
| Rörelse | Blir ofta värre av trappor, promenad eller annan aktivitet | Förvärras vanligtvis inte av normal fysisk aktivitet |
| Övriga symtom | Illamående, kräkning, ljus- och ljudkänslighet | Vanligen inga tydliga ledsagande symtom |
| Varaktighet | Ofta 4 timmar till 3 dygn hos vuxna | Kan vara från en halvtimme till flera dagar |
Så brukar migrän kännas
Ett typiskt migränanfall ger måttlig till svår huvudvärk, ofta på ena sidan. Värken kan pulsera och gör ofta att man vill lägga sig i ett mörkt och tyst rum. Illamående, kräkningar samt känslighet för ljus, ljud eller lukter är vanliga delar av anfallet.
Migrän behöver dock inte alltid följa skolboksmallen. Värken kan sitta på båda sidor och vara mer tryckande än pulserande. Det som väger tungt är helheten, särskilt att rörelse förvärrar värken och att anfallet kommer i ett återkommande mönster.
Läs också: Metallsmak i munnen - orsaker och när du bör söka vård
Så brukar spänningshuvudvärk kännas
Spänningshuvudvärk beskrivs ofta som ett tryck över pannan, tinningarna eller bakhuvudet. Den kan hänga ihop med stress, statiskt arbete, sömnbrist eller spända muskler i nacke och käkar. Den är ofta mild till måttlig och går vanligtvis att fortsätta vardagen med, även om den är tröttande.
Det är fullt möjligt att ha både migrän och spänningshuvudvärk. Därför blir bedömningen lätt missvisande om man bara frågar om smärtan sitter på ena sidan. Följ hela förloppet i stället för att låsa dig vid en enda detalj.
Symtom som kan avslöja ett migränanfall
Vissa får förkänningar flera timmar eller upp till ett dygn före huvudvärken. Det kan handla om ovanlig trötthet, gäspningar, humörförändringar, nackspänning, magbesvär eller ett starkt sötsug. När man lär sig känna igen sina egna förkänningar går det ibland att börja behandla anfallet tidigare.
En del får aura. Det innebär tillfälliga neurologiska symtom, till exempel sicksacklinjer, flimmer, synbortfall, stickningar eller svårigheter att hitta ord. En aura brukar utvecklas gradvis och pågå i ungefär 5 till 60 minuter. Nya syn- eller talsymtom ska ändå inte automatiskt avfärdas som migrän, särskilt om de känns annorlunda än tidigare.
Efter ett kraftigt anfall kan man vara trött, lättirriterad eller mentalt dimmig i upp till ett par dygn. Den fasen kallas ibland för migränens efterfas. För mig är den viktig att räkna med, eftersom många annars tror att anfallet är över bara för att själva smärtan har släppt.
Vad du kan göra när värken kommer
Vid ett typiskt anfall kan enkla åtgärder hjälpa mer än man tror. Försök gå undan till ett mörkt och tyst rum, drick vatten om du har fått i dig lite vätska och ät något om du har hoppat över en måltid. En sval kompress mot pannan eller nacken kan också ge lindring, även om den inte behandlar själva orsaken.
- Avbryt det som förvärrar, till exempel skärmar, starkt ljus eller intensiv aktivitet.
- Ta eventuell behandling tidigt enligt bipacksedel eller ordination.
- Notera symtomen om anfallet återkommer, särskilt starttid, varaktighet och ledsagande besvär.
- Utvärdera effekten efteråt i stället för att automatiskt ta flera olika läkemedel.
Receptfria läkemedel som paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel kan hjälpa vid tillfällig huvudvärk, men passar inte alla. Vid konstaterad migrän kan läkare rekommendera triptaner. Följ alltid doseringen och fråga apotek eller vård om du är gravid, har magsår, njursjukdom, hjärt-kärlsjukdom eller tar andra läkemedel.
För frekvent användning kan i sig ge fler huvudvärksdagar. 1177 anger som praktisk tumregel att receptfria smärtstillande inte bör användas mer än nio dagar per månad. Om du behöver tabletter flera gånger i veckan är det klokare att utreda orsaken än att bara öka behandlingen.
När huvudvärk behöver bedömas av vården
Kontakta vårdcentral om huvudvärken inte går över, om behandlingen inte hjälper eller om besvären har ändrat karaktär. Det gäller också om du behöver läkemedel ofta, får huvudvärk vid hosta eller krystning eller samtidigt har synförändringar, yrsel, personlighetsförändring eller oförklarlig viktnedgång.
Sök vård genast vid plötslig och mycket intensiv huvudvärk, särskilt om den kommer som en smäll. Detsamma gäller huvudvärk tillsammans med feber och nackstelhet, svaghet eller känselbortfall, kramper eller påtaglig trötthet efter ett slag mot huvudet. Vid allvarlig påverkan eller misstanke om stroke ska du ringa 112. För sjukvårdsrådgivning i Sverige kan du ringa 1177.
Även ett första migränanfall som pågår längre än tre dygn bör bedömas. Ett nytt eller ovanligt aura-liknande symtom förtjänar också en medicinsk bedömning, eftersom migrän inte är den enda möjliga förklaringen.
En huvudvärksdagbok ger bättre svar än gissningar
Det räcker med några rader i mobilen eller en enkel kalender. Skriv ned datum, starttid, varaktighet, smärtans styrka och vilka symtom som följde med. Notera också sömn, måltider, menscykel, stress, alkohol, läkemedel och om rörelse gjorde värken värre.
Efter några veckor kan mönstret bli tydligare. Kanske kommer värken efter för lite sömn, på lediga dagar efter en stressig arbetsvecka eller när du hoppar över lunch. En sådan anteckning bevisar inte vad som orsakar huvudvärken, men den gör samtalet med vården betydligt mer konkret.
Jag tycker att det är klokt att undvika långa listor över så kallade triggers i början. Börja med det som faktiskt återkommer hos dig. Annars är risken att du börjar undvika mat, träning eller sociala aktiviteter utan att det finns ett tydligt samband.
Det viktigaste att ta med sig inför nästa anfall
Fråga dig inte bara hur stark värken är. Titta på rörelsekänslighet, illamående, ljus- och ljudkänslighet, varaktighet och återkommande mönster. Det ger en mer användbar ledtråd om det rör sig om migrän, spänningshuvudvärk eller något som behöver bedömas på annat sätt.
En enstaka huvudvärk går ofta över med vila och tillfällig behandling. Återkommande, förändrad eller läkemedelskrävande huvudvärk förtjänar däremot en plan tillsammans med vården. Det brukar ge bättre kontroll än att försöka gissa sig fram från anfall till anfall.
